Hållbarhet med oklara spelregler
I IEA:s senaste rapport (World energy outlook 2021) tas tydliga riktlinjer och signaler från makthavare upp som en nödvändig del för att nå Parisavtalet. Särskilt viktigt är det med innovation och teknologi inom så kallade ”hard-to-abate sectors”, det vill säga högutsläppande sektorer där det nu inte finns några lågutsläppande alternativ. Exempel på dessa sektorer är cement-, stål- och kemikalieindustrin och flyg- och containertrafik. Dessa bolag kan med rätt förutsättningar bli omställningsbolag som kan sänka sina idag höga utsläpp genom ny teknik, elektrifiering och energieffektivisering. Denna typ av bolag har alltid varit av extra intresse i Captors fond Dahlia Green Bond då vi ser att det är bland dessa bolag vi kan skapa störst påverkan på framtidens klimat.
Industrisektorn står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp. Minskade utsläpp i till exempel gruvindustrin kan ske antingen genom avveckling eller genom omställning. Eftersom grön teknologi inom övriga sektorer som till exempel förnyelsebar energi är den största drivkraften till ökad efterfrågan på råvaror som kobolt, bauxit, litium, nickel och koppar kommer avvecklingsalternativet bara leda till att eventuella utsläpp inom svensk gruvnäring flyttas utomlands. Idag står Sverige för ca 90% av all järnmalm som bryts i EU, i ett globalt perspektiv är det enbart 1,3% av den totala produktionen. Det visar hur mycket effekt en omställning i den svenska gruvnäringen kan göra för Sverige och inte minst Europa. Med tanke på den ökade efterfrågan på råvaror så borde EU med sin ambitiösa miljöpolitik snarare öka än minska den inhemska produktionen.
Sverige, som har som mål att bli världens första fossilfria välfärdsstat, verkar dock ha avveckling snarare än omställning som strategi. Detta märks inte minst med de senaste miljörundorna kring bolag som LKAB och Cementa. Att konsekvent neka industrin miljötillstånd i ett land med så pass god och transparent miljölagstiftning som Sverige kan inte anses vara positivt för miljön i det långa loppet.
Rapporten från IEA uppmanar för fyra viktiga åtgärder som kan hjälpa oss nå 1.5 graders målet och det gap som finns i dagens policies och uppsatta mål. Ett av dessa är ökningen av ”clean energy innovation”.
”A big boost to clean energy innovation. This is another crucial gap to be filled in the 2020s, even though most of the impacts on emissions are not felt until later. All the technologies needed to achieve deep emissions cuts to 2030 are available. But almost half of the emissions reductions achieved in the NZE in 2050 come from technologies that today are at the demonstration or prototype stage. These are particularly important to address emissions from iron and steel, cement and other energy-intensive industrial sectors – and also from long-distance transport. Today’s announced pledges fall short of key NZE milestones for the deployment of hydrogen-based and other low-carbon fuels, as well as carbon capture, utilisation and storage (CCUS).“
Det är ett långsiktigt och omfattande arbete bolag som LKAB står inför. Dock är det kritiskt för att vi ska minska industrins utsläpp samtidigt som vi ska möta den ökade efterfrågan på grön energi och teknik. Vi fortsätter investera i omställningsbolag då det krävs för att vi ens ska hamna i närheten av att klara av de enorma utmaningar vi står inför.
