Fyra saker man inte bör missa när man förvaltar gröna obligationer

Detta material har tagits fram av Captor Fund Management AB enbart i informations- och marknadsföringssyfte och ska inte ensamt användas som investeringsunderlag. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. För råd om placeringar anpassade efter just dina förutsättningar är du välkommen att kontakta rådgivare på Captor.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet

Utbudet och utformningen av den gröna obligationsmarknaden skapar, i jämförelse, till hela företagsobligationsmarknaden, vissa utmaningar för förvaltare av gröna obligationer. I den här artikeln undersöker vi sektor- och ratingfördelningen mellan ett brett index av företagsobligationer och den del av marknaden som består av gröna företagsobligationer. Vi redogör för hur marknaderna skiljer sig åt och hur man som förvaltare kan hantera den gröna marknadens utmaningar.

Vi har valt att dela upp analysen i en del för den svenska marknaden- och en för euromarknaden. Båda analyserna är baserade på ett index av företagsobligationer (Investment grade), sedan har vi ur samma index brutit ur de obligationer som är emitterade under ett grönt ramverk.

Indexet för euromarknaden är Bloomberg Barclays Euro Corporate Bond Index (investment grade). I detta index är inte statliga och kommunala obligationer med. För den svenska marknadsanalysen har vi tittat på NOMX Credit SEK total return, till skillnad från euroindexet ingår obligationer utgivna av regioner och kommuner. För att göra jämförelsen korrekt har vi valt att ta bort dessa ur analysen.

Till skillnad från aktiemarknaden så finns inte alla typer av bolag representerade i företagsobligationsmarknaden. Vilket gör att sektordiversifiering redan kan vara en utmaning för företagsobligationsmarknaden generellt, och ännu mer utmanande för den gröna obligationsmarknaden där variationen är än mindre.

Den gröna obligationsmarknaden skapar vissa utmaningar som är viktiga att hantera för förvaltare. Begränsad möjlighet för diversifiering är ett fortsatt hett diskussionsämne, även om vi började se vissa tendenser till ett bredare utbud av gröna obligationer på marknaden under 2019. Vi kunde bland annat se ett skifte bland de icke-finansiella företagen och under året fördubblades sektorns emissionsvolym från cirka USD 29,5bn till USD 59,3bn.

Bredare utbud i euromarknaden

Störst skillnad av utbud och mellan företagsobligationer och gröna obligationer finner man i sektorerna infrastruktur/samhällsservice (Utilities), bank & finans samt fastigheter. I dessa kategorier är det ett tydligt större utbud av gröna obligationer i jämförelse med index.

Utbudet av gröna obligationer i sektorer som konsumentvaror, hälsovård, teknik, telekom och industri är istället betydligt mindre än i hela företagsobligationsmarknaden.

Ratingfördelningen visar på mindre skillnader vid en jämförelse av gröna obligationer och företagsobligationer i euromarknaden. Tyngdpunkten för emissioner ligger inom ratingklasserna A och BBB. Detta kan förklaras av att många banker och emittenter inom infrastruktur har A rating samt att fastighetsbolag ofta har BBB rating.

Svenska marknaden är annorlunda

Sverige har sedan starten av den gröna obligationsmarknaden skiljt sig från euromarknaden. Exempelvis så var Sverige tidigt ute med att emittera gröna obligationer och marknaden har sedan också växt sig stor och mer betydelsefull över tid. Mycket på grund av den höga andel fastighetsbolag som emitterat grönt.

Andelen fastighetsbolag är betydligt högre som andel av index i den svenska företagsobligationsmarknaden än i euromarknaden.  I Sverige utgör volymen från fastighetssektorn hela 49% av utbudet, till skillnad från 5% i euromarknaden. Om man bortser från gröna emissioner från regioner och kommuner, så består den svenska gröna obligationsmarknaden av ca 75% fastighetsbolag. Detta gör att hela svenska marknaden för företagsobligationer får en betydande exponering mot fastighetssektorn i jämförelse med euromarknaden. Eftersom fastighetssektorn är kapitalintensiv och räntekänslig så tenderar den att påverkas i högre grad när vi ser oro och stress i marknaden, vilket i sin tur kan leda till högre kreditspreadar och en försämrad likviditet. Detta är också precis vad vi kunnat observera nu under den pågående pandemin.

Den svenska marknaden ligger långt efter den europeiska marknaden när det gäller emissioner inom infrastruktur/samhällsservice. Det gäller främst i den gröna euromarknaden där ca 41% av de gröna emissionerna kommer från bolag inom denna kategori. En anledning till den låga andelen i denna kategori i Sverige jämfört med euromarknaden kan bero på euromarknadens högre acceptans till att högutsläppande bolag i en omställningsprocess kan emittera grönt för att nå 1.5 graders-målet.

Sektorer som konsumentvaror, industri och teknik med flera, är generellt lågt representerade på svenska företagsobligationsmarknaden, bortsett från råvaror (främst skog). Dessa sektorer är i ännu mindre omfattning närvarande i den gröna obligationsmarknaden, där det endast genomförts ett fåtal transaktioner.

Ratingfördelningen avviker något i den svenska marknaden, bland annat genom att det finns en stor andel emittenter som saknar rating (NR). Emittenter utan publik rating är även närvarande på den gröna marknaden. När det gäller rating skiljer sig inte utbudet i företagsobligationsmarknaden speciellt mycket från den gröna obligationsmarknaden. Det är dock en viss övervikt i BBB segmentet, vilket till stor del förklaras av att många fastighetsbolag ligger i den ratingkategorin. 

Hur hanterar man utmaningen?

✓Diversifiera genom att öppna upp mot euromarknaden

I Captors gröna obligationsfond, Captor Dahlia Green Bond, arbetar vi ständigt med att bredda diversifieringen i portföljen. Genom att inte enbart begränsa oss till SEK obligationer utan även köpa obligationer i andra valutor (i dagsläget ca 30% av fondens innehav) möjliggör vi ökad diversifiering i fonden.

Grön obligationsrapport 2019

Läs mer om hur Captor arbetar med att diversifiera den gröna portföljen i Captors gröna obligationsrapport. En helt unik sammanställning av de finansierade projekten i fonden Captor Dahlia Green Bond.

[xyz-ihs snippet="Landingpage-artikel-2"]

✓ Minska exponeringen mot fastigheter

I fonden har vi betydligt mindre exponering mot fastigheter, ca 27%, än vad den svenska gröna obligationsmarknaden har, ca 49% (eller hela 75% om vi exkluderar kommuner och regioner).

✓ Inkludera omställningsbolag

För att nå 1,5-graders målet är det viktigt att det sker en omfattande hållbar omställning av samhället. Det krävs innovativa lösningar över samtliga sektorer, speciellt i de verksamheter som i nuvarande läge inte är i linje 1,5-graders målet. I Captor Dahlia Green Bond ser vi fördelarna med att finansiera projekt som bidrar till att företag med koppling till fossil verksamhet gör en omställning till en mer hållbar verksamhet. Detta innebär ökad exponering mot sektorer som infrastruktur/samhällsservice och industri. Captor Dahlia Green Bond har en större andel infrastruktur/samhällsservice, ca 12% jämfört med ca 1,9% i den svenska gröna obligationsmarknaden på ca 1,89%.

✓ Rating

Det är inga markanta skillnader i rating mellan gröna obligationer och företagsobligationer i stort. Det går att hitta önskad bredd i kreditrisk även om man förvaltar grönt.