Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
Informationen utgör inte investeringsrådgivning och ska inte ses som annat än en redogörelse över fondens handelsaktiviteter och innehav. Faktablad och informationsbroschyr finns på www.captor.se/fonder.
Grön obligationsförvaltning med mervärde
Marknaden och efterfrågan för gröna obligationer fortsätter att växa. I takt med marknadens utveckling finns det ett antal utmaningar en förvaltare måste ta hänsyn till. I denna artikel går vi igenom hur ni kan vara med och bidra till en bättre värld och samtidigt erhålla en god riskjusterad avkastning i räntemarknaden.
Vad är en grön obligation?
En grön obligation är en obligation eller annat räntebärande finansiellt instrument där likviden används för att finansiera eller refinansiera projekt som har en positiv miljöpåverkan. Vissa projekt kan även medföra social nytta. Projekten som finansieras av gröna obligationer kan beröra mer än en kategori men det handlar om projekt med påvisad miljönytta som också ska kunna återrapporteras till investerarna. Gröna obligationer omfattar bland annat projekt inom förnybar energi, energieffektivitet, hållbar hantering av vatten och avloppsvatten, miljövänliga produkter samt gröna byggnader.
En förutsättning för att marknaden för Gröna obligationer ska växa är att det finns enhetliga och gemensamma kriterier för vad som anses vara grönt, men också som förespråkar transparens och rapportering. Idag är Green Bond Principles (GBP) den ledande standarden som används av emittenter och investerare i Sverige. Utanför Sveriges gränser är även Climate Bonds Initiatives standard vanlig. Bakom dessa standarder står intressenter över hela världen såsom investerare, banker och utgivare.
Marknad och likviditet för gröna obligationer
Företag, institutioner och offentliga organisationer har de senaste åren antagit ambitiösa klimat- och hållbarhetsmål när det gäller sin kapitalförvaltning. Hållbarhet ses som en del av att agera som en ansvarsfull aktör och att placera i gröna obligationer blir en viktig del i detta arbete.
Av den anledningen är efterfrågan på bland annat gröna obligationer väldigt hög. I Sverige står gröna obligationer för cirka 12 procent (27 miljarder kr) av alla obligationer som hittills emitterats under2018. 2017 emitterades totalt 40 miljarder kronor i Sverige och motsvarande siffra för 2016 var 32 miljarder kronor. Utvecklingen i den gröna obligationsmarknaden går således väldigt fort.
Flertalet aktörer i obligationsmarknaden uppskattar att det kommer emitteras gröna obligationer motsvarande 60-70 miljarder i Sverige under 2018.
Utgivarna av gröna obligationer är idag främst överstatliga organisationer (exempelvis Världsbanken och Europeiska Investeringsbanken) och kommunala bolag samt fastighetsbolag. En ökad blandning av emittenter skulle dock tas emot väl på den gröna obligationsmarknaden.
På grund av den höga efterfrågan av gröna obligationer blir emissionerna oftast övertecknade. Eftersom investerarna sedan vill ha kvar de gröna obligationerna i sin förvaltning når de sällan andrahandsmarknaden, således fastnar de gröna obligationerna hos slutplaceraren. Detta i sig leder till att omsättningen av gröna obligationer är låg och marknaden får sämre likviditet. På grund av den höga efterfrågan behöver man dock inte oroa sig för att man inte kan sälja sin gröna obligation om man så önskar.
Utmaningar för förvaltare av gröna obligationer
Att emittera gröna obligationer innebär ofta något högre kostnader för utgivaren. Detta eftersom man måste ta fram ett nytt ramverk och få en second opinion från en oberoende aktör inför emission. Vidare krävs det återrapportering kring de finansierade projekten i en så kallad ”impact report”. Bland annat därför blir oftast den gröna finansieringen något billigare för utgivaren. Avkastningen för investeraren blir således något lägre.
I grafen nedan illustreras ungefär hur en grön obligationsförvaltnings effektiva front skulle kunna se ut. Det är inga faktiska obligationer som är plottade utan endast en illustration för att visa att gröna obligationer har en något lägre avkastning. Denna jämförs med en effektiv front för alla obligationer, både gröna och icke gröna. Utmaningen för förvaltaren är att flytta den gröna kurvan så nära den svarta kurvan som möjligt så att man kan erhålla likvärdig avkastning som om man placerade i alla obligationer
En annan utmaning är diversifieringsproblematiken. Det är till exempel inte ovanligt att en förvaltare av gröna obligationer får för mycket exponering mot fastighetssektorn, speciellt om förvaltaren endast investerar i gröna obligationer i SEK eftersom fastighetsbolag är de mest framträdande på den svenska marknaden. En fördel kan då vara att ändra i sina placeringsriktlinjer så att man kan köpa gröna obligationer i utländsk valuta. På detta sätt kan man öka sitt utbud av obligationer samtidigt som man får en ökad diversifiering i sin portfölj. I det fall man köper obligationer i utländsk valuta bör man valutasäkra alla flöden till SEK så att man inte riskerar att förlora avkastning på grund av valutarörelser.
Captors gröna förvaltning
Captor förvaltar sedan maj 2016 ett grönt obligationsmandat. Målet med förvaltningen är att öka avkastningen på den gröna obligationsportföljen så att den gröna fronten når den svarta. För att göra detta så måste vi effektivisera förvaltningen genom att separera riskfaktorerna: kreditrisk, valutarisk och ränterisk.
Ytterligare en utmaning är att en del gröna obligationer som emitteras i den svenska marknaden saknar officiell rating. Det är fortfarande relativt få aktörer som har mandat att investera i gröna obligationer som saknar rating eller som har för låg kreditrating (high yield) enligt ratinginstituten.
Kreditrisk
Kreditrisken (risken för att utgivaren inte kan fullgöra sina åtaganden), utgör de underliggande gröna obligationerna i portföljen. Vi investerar gärna i Floating Rate Notes, det vill säga den obligationstyp som har 3 månaders räntebindning (3m STIBOR) plus ett kreditspåslag. Eftersom räntebindningen är ”rörlig” har FRN obligationerna väldigt låg eller ingen ränterisk, utan avkastningen på obligationen utgör endast kreditpåslaget. Det ger en ren kreditplacering där vi själva kan välja hur vi vill behandla räntebindning utifrån räntekurvans riskpremie. Hur stort kreditpåslaget är beror på löptid samt vilken kreditrisk utgivaren av obligationen har.
De gröna obligationer vi placerar i har främst stats- och kommunägda bolag som utgivare. Till viss del finns även företag med god kreditvärdighet, investment grade enligt ratinginstituten, i portföljen.
Valutarisk
I det fall vi köper obligationer i utländsk valuta så valutasäkrar vi dessa innehav till SEK med hjälp av valutaderivat.
Ränterisk
Räntebindningen styr vi med hjälp av clearade ränteswappar. Vi arbetar enligt en ”konstantdurationsstrategi”. Det vill säga att durationen alltid skall vara id et här fallet runt 4 år. Vi har valt 4 års punkten på avkastningskurvan eftersom det är där vi för närvarande får bäst riskjusterad avkastning. I det fall avkastningskurvan förändras så att en annan löptid ser mer intressant ut så kan vi komma att ändra durationen. Syftet med strategin är att ligga rätt på avkastningskurvan så att vi kan optimera avkastningen i portföljen.
Då ränteswappar är likvida produkter, de är standardiserade och billiga att handla, är det lätt att skifta ränterisk om och när vi så önskar. Att handla med ränteswappar, istället för att ändra durationen genom att köpa och sälja i de underliggande obligationerna, gör det möjligt att ändra durationen i portföljen på ett mer kostnadseffektivt och okomplicerat sätt än vad traditionell obligationsförvaltning medger.
I portföljen arbetar vi även aktivt med den så kallade carry-roll down-strategin vilket innebär att man köper obligationer med längre löptider och säljer av dem innan de når förfall. När löptiden blir för kort tappar obligationen i ”carry”. På grund av att räntorna för kortare löptider är negativa blir det dyrt att äga korta obligationer.
Det är denna strategi som utmärker ränteförvaltningen hos Captor. Den genererar ett mervärde för portföljen då vi inte enbart arbetar med en portfölj av gröna obligationer utan även utnyttjar lutningen i räntekurvan och kreditkurvan och på så vis skapar ytterligare avkastning åt investeraren.
Eftersom räntemarknaden har låg avkastning för närvarande kan detta vara av stor betydelse relativt andra liknande placeringsalternativ.
Strategins resultat
Nedan visar vi avkastning och risk (volatilitet) för Captors gröna obligationsportfölj. Avkastningen jämförs med Handelsbankens bostadsobligationsindex 3-5 år och en ränteswap med 4 års löptid.
Sammanfattning
Efterfrågan på gröna obligationer är fortsatt hög och vi ser en fortsatt tydlig tillväxt av marknaden. Samtidigt finns det som konstaterat ovan en rad utmaningar för en förvaltare av en grön obligationsportfölj, bland annat på grund av bristande utbud samt något lägre förväntad avkastning. Genom att effektivisera förvaltningen och arbeta separat med komponenterna kreditrisk, valutarisk och ränterisk så skapar vi mervärde åt investeraren
Är det viktigt för dig med en aktiv ränteförvaltning och samtidigt påverka för ett mer hållbart samhälle?