Företagsobligationer, ränterisk eller aktierisk?
I stressade marknader blir det tydligare vilka riskfaktorer som dominerar. Detta gäller i synnerhet företagsobligationer vars huvudsakliga riskfaktorer utgörs av bolagsrisk (kreditkomponent) och ränterisk. I stressad marknad blir detta extra tydligt hur riskfaktorerna kan delas upp i aktie- respektive ränterisk med stark negativ korrelation.
Den amerikanska marknaden
I europeisk marknad, och än mer utmärkande i Norden, är likviditeten i företagsobligationsmarknaden låg. I den amerikanska marknaden däremot är obligationer i princip lika likvida som aktier vilket gör det intressant om man vill förstå beteendet.
Till i fredags (5/3) hade det amerikanska Investment Grade (”IG”) indexet stigit 6,60 % sedan årsskiftet medan motsvarande High Yield (”HY”) index fallit 2,50 % samtidigt som S&P 500 fallit 8,00% från årsskiftet. Sedan fallet startade har motsvarande siffror varit IG +3,50%, HY -3,40% och S&P 500 -12,8%. Det är tydligt att HY faller ihop med aktiemarknaden.
Samtidigt har amerikanska ”riskfria” räntor fallit kraftigt. Kreditkomponenten är starkt korrelerad med aktiemarknaden men med lägre beta. Delar man upp respektive obligationsindex i en räntekomponent respektive en kreditkomponent är det intressant att se hur räntekomponenten i IG index kompenserar fallet i kreditkomponenten. Kreditkomponenten är starkt korrelerad med aktiemarknaden men med lägre beta.
Uppdelningen mellan kredit och räntekomponent blir extra tydlig i en stressad marknad där riskfaktorerna samlas i kluster. I en normalmarknad brukar ränta mot aktier ha en korrelation i spannet -0,10 till -0,30 medan det i stress hamnar runt -0,75. I princip kan man säga att riskfaktorerna i stress konvergerar till en enda global riskfaktor där aktier, kredit och de flesta övriga tillgångar får en stark positiv korrelation medan räntekomponenten utgör ”antirisk”, d v s stark negativ korrelation.
Den svenska marknaden
I den svenska marknaden borde man förvänta sig samma beteende men till följd av den låga likviditeten i företagsobligationsmarknaden ser det helt annorlunda ut. Så länge inga stora flöden kommer kvoteras inte priser om. Både investerare och prisställare sitter i samma båt, d v s är ägare av obligationer , och vill i det längsta inte se ett fall i marknaden. Om man med amerikansk data extrapolerar svensk företagsobligationsmarknad, via OMX index och svenska ränteswappar, skulle till exempel ett svenskt företagsobligationsindex som t ex NOMXCRTR indikera ca -0,50% medan det faktiskt stigit med 0,20% sedan 19/2. Om nedgången blir kortvarig kanske detta aldrig realiseras men blir förloppet utdraget kommer verkligheten snart ifatt den svenska marknaden. NOMXCRTR är dessutom endast IG rating. För HY krediter är effekten långt större, något vi ännu inte sett skymten av i marknaden.
