Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Informationen utgör inte investeringsrådgivning och ska inte ses som annat än en redogörelse över fondens handelsaktiviteter och innehav. Faktablad och informationsbroschyr finns på www.captor.se/fonder.

En strategi för högre avkastning på ränteinvesteringar 

Med det aktuella låga ränteläget så finns en osäkerhet för investerare att ränteinstrument kan komma att sjunka i värde som en följd av stigande räntor. Då det generellt är svårare att förutsäga ränteändringar på lång sikt kan ett sätt att undvika osäkerheten vara att investera i räntebärande instrument med kortare löptider. Genom att investera i ränteinstrument med kortare löptider kan en investerare hantera risken med oväntade förluster, men samtidigt innebär investeringen också en lägre förväntad totalavkastning. Detta på grund av att man investerar vid den kortare änden på en så kallad normal avkastningskurva. En aktiv förvaltningsmetod som ger möjlighet till högre totalavkastning är strategin Carry & Roll Down.

Strategin

Att placera på räntemarknaden är en attraktiv investering av många anledningar. En av dem är säkerheten vad gäller inkommande kassaflöden från kuponger. Det konstanta inflödet man får i form av fastställd kupong gör det möjligt för investeraren att uppskatta investeringens totala avkastning vid olika ränteutfall. Den här delen av totalavkastningen är mer eller mindre garanterad och det är den delen av strategin som ofta benämns Carry.

Investeringens totalavkastning bestäms inte bara utifrån kupongavkastningen utan tar även i beaktning den värdeökning en obligation ger när den närmar sig förfall – det vill säga när den ”rullar ner” på avkastningskurvan. Genom att sälja av obligationer innan förfall kan man skapa högre totalavkastning genom att strategiskt sälja av obligationen, när värdeökningen är som störst, givet det rådande ränteläget. Förenklat innebär det att man köper en obligation med lång löptid som normalt ger högre avkastning än korta ränteinstrument. Obligationen säljs sedan av då den närmar sig förfall och ”rullar ner på kurvan”.

Exempelvis, om du år 2017 köper en obligation som har 5 år till förfall kommer den inte att vara en 5-årig obligation för alltid. År 2020 har den 2 år till förfall och jämförs då med andra obligationer som har en löptid omkring 2 år. I en normal avkastningskurva, som har positiv lutning, sjunker totalavkastningen på en obligation när den närmar sig förfall. Den lägre totalavkastningen innebär även att obligationen ökar i pris.

Den obligationen du köpte år 2017 kommer därför att vara värd mer år 2020, förutsatt att marknadsräntorna inte förändrats särskilt mycket. Säljer du obligationen år 2020 består alltså din totalavkastning av värdeökningen under dessa 3 år (roll down) samt inflödet av kupongavkastningen du fått under dessa 3 år (carry).

Så fungerar det

I exemplet görs antagandet att avkastningskurvan, år 2017, ser ut enligt följande:

År 2017 investeras 100 000 kr i en obligation med 5 års löptid som ger en fast kupongavkastning om 1,52%.  För enkelhetens skull antas att ingen riskpremie finns, kupongen betalas ut en gång per år och att räntorna förblir oförändrade de kommande 5 åren.

När 2 år har passerat, år 2019, har obligationen 3 år kvar till förfall och måste jämföras med obligationer som har 3 års löptid. Från avkastningskurvan visas att en 3-årig obligation ger en kupongavkastning om 1,12%. Den ursprungliga obligationen, som betalar 1,52%, ger alltså en högre kupongavkastning år 2019 och av den anledningen ökar priset på obligationen.

Prisökningen på obligationen beräknas genom att jämföra summan av nuvärdet på kassaflödena de kvarvarande åren (2020 – 2022) på 1,52% mot 1,12% som är den ”rätta” kupongavkastningen för en 3-årig obligation. Värdet på obligationen har ökat med 1,18% genom att ”rulla ner” på avkastningskurvan från 5 till 3 år.

Totalavkastningen består, utöver roll down, även av Carry som är kupongavkastningen på 1,52%. År 2019 har kupongen betalats ut 2 gånger. Totalavkastningen för perioden 2017 – 2019, med Carry & roll down strategin, är alltså 1,52+1,52+1,18 = 4,22%.

Om obligationen inte säljs av 2019 består totalavkastningen enbart av Carry på 3,02% (1,52+1,52). Carry & roll-down strategin har alltså genererat en överavkastning om 1,2% genom att sälja av obligationen innan förfall.

Nuvärdet av obligationen med 3 år kvar till förfall:

Nuvärdet av en jämförelsebar obligation med 3 år till förfall:

Vad min obligation år 2019 ger mig:  0,044698 – 0,032935 = 0,011763 * 100 = 1,1763 = 1,18%. Priset på min obligation år 2019: (1,18% * 100) + 100 = 101,18

Varför det fungerar

Om investeraren skulle hålla obligationen till förfall skulle totalavkastningen också minska med tiden. Den lägre totalavkastningen är en följd av att marknadsrisken också minskar. Principiellt gäller att tid till förfall påverkar hur mycket obligationens pris ändras; ju kortare löptid desto mindre förändring. Genom att sälja innan förfall och köpa ett instrument med längre löptid, det vill säga förflytta sig uppåt på avkastningskurvan, ersätter investeraren en lägre avkastning mot en högre. Den högre avkastningen kompenserar således för en ökad marknadsrisk. Det strategin egentligen gör är att återställa investeringen till den risknivå som investeraren initialt valt.

Sammanfattning

Genom att studera avkastningskurvans lutning och bevaka dess förändring kan investerare öka sin totalavkastning genom obligationers pris upp- och nedgångar på marknaden. Carry & roll down passar investerare som oroar sig för stigande räntor och således värdeminskningar och som vill ha en högre avkastning än vad korta ränteinstrument erbjuder. Strategin skapar möjligheter till högre avkastning i en miljö med låga räntor.