Behovet av ökad diversifiering på den svenska marknaden för gröna obligationer

Den svenska marknaden för gröna obligationer fortsätter att växa. Vi har haft möjligheten att se flera svenska emittenter vara banbrytare för nya delar av marknaden, såsom världens första stad att ge ut en grön obligation, den första företagsobligationen och nu senast världens första gröna certifikat. Det är en utveckling som ligger i linje med vad som krävs för att nå flera viktiga hållbarhetsinitiativ, inte minst Parisavtalet. Dock pratar vi väldigt ofta om de positiva effekter som den gröna obligationsmarknaden skapar, med all rätt. Utvecklingen på marknaden skapar samtidigt vissa utmaningar för investerare som kan vara värda att diskutera så vi kan nyttja dessa positiva effekter i större utsträckning.

En utmaning som en investerare står inför, speciellt på den nordiska marknaden, är den låga diversifieringen bland emittenter och därmed de projekt som finansieras. Den nordiska marknaden nådde en total emissionsvolym på cirka USD 20 bn år 2017 vilket kan jämföras med den globala emissionsvolymen på cirka USD 155.5 bn. Cirka 33 % av den globala emissionsvolymen härrör från kategorin förnyelsebar energi och 29 % från hållbara byggnader. Två kategorislag som dominerar även på den nordiska marknaden. Att marknaden domineras av bland annat fastighetsbranschen är förmodligen delvis ett resultat av att branschen redan har fungerande och standardiserade miljöklassningssystem. Exempel genom BREEAM, LEED och Miljöbyggnad.

Varför vi ser en låg diversifiering på marknaden kan vara för att många företag inte ser hur deras verksamhet kan inkluderas i den hållbara aspekten. Jag tycker därför är det är av extra vikt att betona hur gröna obligationer handlar om att allokera kapital till gröna projekt, inte nödvändigtvis ”gröna bolag”.

Ett exempel vi kan inspireras av kommer från Tyskland med sitt förflutna inom den koldioxidtunga kolindustrin. Genom initiativet ”Energiewende” har man tagit fram en ambitiös riktning för omställningen till ett Tyskland med fokus på förnyelsebar energi. Commerzbank emitterade nyligen sin första gröna obligation som kan sägas stå i linje med denna omställning. Emissionslikviden är öronmärkt för att finansiera eller refinansiera projekt inom förnybar energi. Mer specifikt vindkraft och solenergi. Projekt inom denna projektkategori stod år 2017 för 87 % av de projekt som finansierades av gröna obligationer i Tyskland, vilket kan jämföras med norden på 31 %.

I Sverige har vi inte riktigt samma behov av en sådan omställning eftersom elproduktionen främst kommer från koldioxidfri vattenkraft och kärnkraft. Dock kvarstår behovet att gå mot ett mer fossilfritt Sverige. Där tror jag att bolag inom exempelvis industriproduktionen hade kunnat vara mer delaktiga. Det är också en sektor vi ännu inte sett mycket av i den gröna obligationsmarknaden. En orsak kan vara som tidigare nämnt: att många företag, speciellt koldioxidtunga, inte ser hur deras verksamhet kan inkluderas i den hållbara aspekten. För att minska industrins höga utsläpp krävs utveckling av ny teknik, något som jag ser skulle kunna finansieras av gröna obligationer.

Vikten av en väl diversifierad grön obligationsmarknad

I början av oktober möttes världen av IPCC:s rapport om den verklighet vi riskerar att stå inför om vi inte drastiskt minskar våra utsläpp. Målet är att inte överstiga 1,5 graders temperaturhöjning, ett mål som ändå innebär flertalet kritiska problem, men når vi 2 grader så möts världen av ett helt isfritt Arktisk, korallrev som går helt förlorade och hundratals miljoner människor som inte kommer ha en chans att ta sig ur fattigdom på grund av klimatriskerna. Det är alltså avgörande att vi strävar mot en radikal minskning av utsläpp. Enligt IPCC kan 1,5 grader nås redan vid 2030 om vi fortsätter produktionen och utsläppsmängden som den är idag. För att nå målet menar IPCC att vi behöver en: ” …Rapid and far-reaching transitions in energy, land, urban infrastructure (including transports and buildings) and industrial systems. These system transitions are unprecedented in terms of scale, but not necessarily in terms of speed, and imply deep emissions reductions in all sectors.”

Vi behöver många innovativa lösningar över samtliga sektorer av marknaden, något som även kommer gynna den gröna obligationsmarknaden. Jag hoppas därför att IPCC:s rapport kan ses som en uppmaning till de företag som ser över möjligheterna att emittera grönt men som kanske är osäkra på hur delar av verksamheten kan klassificeras som hållbart. Ett möjligt hjälpmedel är att koppla de globala målen (SDG) till de projekt som finansieras av emissionslikviden. I agendan uppmuntras företag men också internationella organisationer och statliga aktörer att bidra till denna utveckling. De 17 globala målen och dess delmål visar att det finns flexibilitet bland vad som kan bidra till en hållbar utveckling. Det viktiga är att vara transparenta och kvantifiera i största möjliga mån så vi kan kvalitetsstämpla detta på något vis. Genom en ökad diversifiering tror jag vi kommer utnyttja de positiva effekterna som den gröna obligationsmarknaden för med sig i allt större utsträckning.

 


Ansvarsbegränsning 

Detta material är producerat av Captor Investment Management AB. De som tagit fram innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Norden. Syftet är att ge en allmän information om Captor Investment Management AB och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. Ett finansiellt instruments historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan båda öka och minska och det är inte säkert att hela det investerade kapitalet återfås.