För lite över ett år sedan skrev jag en artikel om behovet av ökad diversifiering på den svenska gröna obligationsmarknaden. Du kan läsa den här. Varför en väl diversifierad marknad är så viktig grundar sig i de negativa klimateffekter vi står inför om vi inte gör en hållbar omställning över samtliga sektorer. För att nå 1,5-graders målet skriver IPCC i sin rapport att vi behöver en:

” …Rapid and far-reaching transitions in energy, land, urban infrastructure (including transports and buildings) and industrial systems. These system transitions are unprecedented in terms of scale, but not necessarily in terms of speed, and imply deep emissions reductions in all sectors.”

Under 2018 emitterades gröna obligationer globalt för cirka USD 175bn, under 2019 växte denna siffra till cirka USD 257bn. En siffra som förväntas öka till USD 350bn 2020. I skuggan av en positiv marknadsutveckling ser vi fortfarande behovet av ökad diversifiering. 31% av projekten finansierade 2019 var inom kategorin energi, 30% gröna byggnader och 20% gröna transporter. Sedan 2014 har statligt ägda bolag, banker och kommuner varit de mest aktiva på gröna obligationsmarknaden. Decenniet avslutade dock positivt då 2019 visade på en början till diversifiering på marknaden. Vi kunde 2019 se ett skifte bland de icke-finansiella företagen. Under året fördubblades sektorns emissioner, från cirka USD 29,5bn 2018 till USD 59,3bn 2019.

För hålla igång den positiva utveckling på marknaden är det fortsatt viktigt att betona att gröna obligationer också kan handla om att allokera kapital till gröna projekt och inte nödvändigtvis ”gröna bolag”.

På den svenska marknaden har vi sett några intressanta emissioner från icke-finansiella företag. Ett exempel är Electrolux som emitterade sin första gröna obligation i mars 2019. Electrolux skriver i sitt gröna ramverk att likviden ska finansiera projekt inom 5 kategorier.

Kategori 1: ”Improve product performance and efficiency” – projekt inom kategorin riktas mot att minska produkters miljöpåverkan.

Kategori 2: ”Make better use of resources” – handlar om en mer effektiv användning av material.

Kategori 3: ”Eliminate harmful materials” – är projekt där man fasar ut material som skadar människors hälsa och miljön.

Kategori 4: ”Achive more with less” – handlar om att effektivisera/minska företagets användning av energi, vatten, avfall och utsläpp.

Kategori 5: ”Climate targets” – som relateras till projekt som minskar utsläpp genom övergång till förnyelsebar energi.

Att emittera en grön obligation är en del av Electrolux arbete med att nå flera av sina klimatmål. Bland annat att minska bolagets totala koldioxidutsläpp med 50% till 2020 (Jämfört med 2005 nivåer). Cicero som har granskat Electrolux ramverk skriver i sin bedömning:

”Electrolux includes R&D activities in three out of five of its project categories as eligible project types. This is a strength as it contributes to the development of new or better approaches for climate resilient and low-carbon solutions. This is in line with Electrolux’s Science Based Targets, which require substantial reductions in emissions and increased recycling. By implementing cutting-edge sustainability solutions, Electrolux contributes to market transitions and innovation.”

För att nå 1,5-graders målet är det viktigt att det sker en omfattande hållbar omställning av samhället. Det krävs innovativa lösningar över samtliga sektorer, speciellt i de verksamheter som i nuvarande läge inte är i linje 1,5- graders målet.


Därför är det viktigt att hantera diversifieringsproblematiken i grön förvaltning

Lär dig mer Vägen till grön förvaltning med mervärde