Likviditetsrisk i fonder – ett viktigt samtalsämne för den svenska finansmarknaden
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
Informationen utgör inte investeringsrådgivning och ska inte ses som annat än en redogörelse över fondens handelsaktiviteter och innehav. Faktablad och informationsbroschyr finns på www.captor.se/fonder.
Nyligen publicerade Finansinspektionen (”FI”) en rapport om likviditetsrisker i svenska fonder. I rapporten presenterar FI ett antal problem med fondernas likviditet.
Av 36 fonder med placeringsinriktning på högriskkrediter är det, enligt FI, så många som 28 stycken som har förhöjd risk att stängas vid stressade marknadssituationer. Fondernas innehav har alltså så dålig likviditet att andelsägare riskerar att bli sittande med illikvida värdepapper när de innehav som faktiskt går att omsätta används för att hantera de första utflödena ur fonderna.
FI konstaterar också att situationen inte har förbättrats sedan mars 2020 då ett stort antal fonder var tvungna att göra just det, tillfälligt stänga på grund av likviditetsproblem. ”Högriskobligationsfonder [är] något mer sårbara i dag än innan utbrottet av pandemin.” [1]
Captor har under en längre tid lyft fram utmaningarna i den svenska marknaden, bland annat värderingsproblematiken och vikten av rättvisa i förhållandet mellan andelsägare[2]. Captors inställning är att det är viktigt att öka medvetenheten om de risker illikvida innehav utan in- och utflödeshantering faktiskt innebär.
Det finns idag tyvärr inget bra sätt för konsumenten att avgöra hur stor likviditetsrisk en fond har. Den riskskala som tagits fram för att göra det enkelt för konsumenten att avgöra vilken risk en fond innehar, riskskalan SRRI, reflekterar inte den verkliga risken i en fond. Som det är nu erhåller svenska högräntefonder en fiktivt låg risk tack vare obefintlig likviditet.
Man kan ganska enkelt finna argument för att svenska illikvida krediter är olämpliga i dagligt handlade fonder. Det är inte direkt första tillfället FI tagit upp problemet med illikvida innehav och krävt bättre rutiner och bättre information till kunderna, utan någon synbar förbättring. FI borde kanske kräva att fonderna görs om till AIF-fonder med ökade krav på lämplighetsbedömning och förståelse från investerare? Vidare bör alla fonder handla med någon form av kompensation för kollektivet vid stora flöden. Det görs enkelt genom swing-pricing eller som Captor gör det, genom dilution levy.
I svårare tider är det än viktigare att investeraren måste kunna avgöra vad den reella risken faktiskt är.
Captors metoder
Vi tror att sparmarknaden är redo att göra det som redan skett på aktiemarknaden; att välja en global portfölj av krediter som handlas kontinuerligt och som innebär en lägre risk än en koncentrerad portfölj med risk endast mot svenska bolag.
Captor har skapat Asterfonderna som erbjuder en global kreditallokering i SEK. Efter att ha lanserat Aster Global Investment Grade under 2021 och Aster Global Investment Grade Short Term 2022, har vi nu, i dagarna, även lanserat Aster Global High Yield.
Aster Global High Yield investerar i kreditindex - 50% mot Europa och 50% mot Nordamerika. Portföljen består av några av de största och ofta välkända bolagen på obligationsmarknaden, bland annat Ericsson och Tesla. Portföljen är även väl diversifierad mellan sektorer. Captor Aster Global High Yield erbjuder en hög förväntad avkastning utan att begränsas av den svenska marknadens likviditetsproblem.
Läs mer om fondens mål, sammansättning och risker i faktabladen, som du hittar här.
[2] Värderingsproblematik https://captor.se/tvarnit-i-svensk-foretagsobligationsmarknad/ ,
Rättvist förhållande mellan andelsägare. https://captor.se/fondhandel-till-nav-ar-inte-alltid-rattvist/
